Jag är inte uppväxt i en idrottsfamilj eller har idrottat hela mitt liv utan den första sporten jag provade var konståkning i lågstadiet. Mamma brukade tjata på mig att jag skulle göra något på fritiden och jag var pinnsmal så hon tyckte jag borde träna något. Sedan provade jag gymnastik och basket i mellanstadiet men slutade ganska snart. I gymnasiet tränade jag handboll ett år och märkte då att jag gillade träningarna bättre än matcherna och allra mest rusher fram och tillbaka i gymnastiksalen och jag var snabb, trots att jag aldrig tränat regelbundet. Jag hade alltid högsta betyg i gymnastik och hade anlag för bollsporter och explosiva övningar trots utebliven träning under min uppväxt.

Precis innan jag fyllde 18  ( 1993 ) träffade jag min Marcus som jag fortfarande hänger med och han introducerade mig för styrketräning. Först var det dock endast aerobics och step-up som det hette som jag tränade på Karlstad Atletklubb, men jag märkte att jag mer och mer övergick i att lyfta vikter och ville bli starkare. Jag började styrketräna regelbundet och körde även en del cardio som alla tjejer gör typ. Jag tänkte inte på hur jag åt eller att jag byggde lite muskler utan fick höra av vänner att det syntes på axlarna att jag tränade.

1999 flyttade vi till Oslo och började träna på ett riktigt byggargym, men kända norska profiler inom fitness och ett flertal som tävlade. Jag blev väldigt imponerad av deras muskler och form och motivationen sköt i höjden. Jag började äta bra och näringsrik mat, men jag var inte redo själv att stå på scenen även om många på gymmet tyckte jag borde prova att tävla.

Åren gick och jag gjorde framsteg på gymmet och våren 2003 hade jag bestämt mig, det var dags att göra debut i Athletic Fitness i en tävling i Oslo. Jag var övertygad ( verkligen övertygad på riktigt ) att jag skulle vinna, men med kass posering, magsjuka veckan innan och noll ork resulterade det i en femte plats. Dock kom jag tvåa i hinderbanan och märkte att jag hade talang för den ändå för jag hade knappt kört konditionsträning alls. Dagen efter tävlingen började jag hårdträna inför Norska Mästerskapen på hösten ( jag är norsk medborgare och kunde vara med ). Jag tränade hinderbana i parker bland lekställningarna, sprang i backar, körde mycket chins och dips och kom 4:a till slut i tufft motstånd och jag kände att jag hittat något jag gillade och var bra på och jag älskade hinderbanan !

Jag fortsatte tävla under 11 år i Athletic Fitness, Body Fitness och Bodybuilding och var även med några år på Chins och Dips SM. Sedan 2014 tränar jag för att det är kul bara och har faktiskt genom alla år njutit mest av träningen fram tills tävlingsdagen och inte själva scenframträdandet. Jag är beroende av styrketräning nu och hoppas jag kan fortsätta lång tid till !

 

0 Kommentarer

Lämna en kommentar

Want to join the discussion?
Dela med dig av dina synpunkter!

Lämna ett svar